Trevligt sällskap

Jag gillar verkligen msn.
Det känns så himla hemtrevligt att komma hem och logga in.
Kolla vem som är on-line.
Småsnacka lite med nån go vän.
Trevligt sällskap... fast på ett alternativt sätt.



bild: http://www.nwt.se/ArticlePages/200708/23/20070823224002_950/webbkamera-hk.jpg


Klokord



Felet med världen är att det är de dumma som är så tvärsäkra på allting -

och de kloka är fulla tvivel


                                                      //Bertrand Russel


Dagens citat

Som jag tidigare nämnt såg jag på Sex and the city-filmen i tisdags.
Det är ett citat därifrån som jag inte har kunnat släppa riktigt, ett citat som fastnat.
Givetvis är det Samantha som säger det  och det sker i samband med att hon gör slut med en kille:

"I love you but I love me more!"

...kloka ord tycker jag...
Jag är dock inte övertygad om att man alltid måste göra slut med killen i fråga
bara för att man konstaterar att man sätter sig själv främst även när man har en relation.

Jag tänkte inte analysera kommentarer mycket mer än så här...
tänkte bara konstatera att det är ett förbannat skönt och sunt konstaterande.

I love you... but I love me more!

Over and out
//Mia

Längtar till sängen och min bok!

Så nu undrar jag varför jag sitter vid datorn...
Ja, det kan man ju fråga sig.

Mot sängen och boken it is...
men först kvällens boktips (som är boken jag längtar efter):


bild: http://image.bokus.com/images/9789197588812


PS. Jag älskar dig är en söt kärleksbok med lättsam humor och glädje.
Sköna dialoger med distanserad vardagssarkasm.
En bok som spelar på hela känsloregistret.
Härliga karaktärer och "feel-good-karaktär"
En klart läsvärd bok!

God natt!
//Mia

Lite mer gnäll... sen räcker det ; )

Jo det var en sak till som jag måste få gnälla över lite...

Den senaste tiden (åren) har jag vägt lagom. Enligt mig själv i alla fall... och det är det enda jag bryr mig om! Jag har varit nöjd med min kropp och nöjd med hur kläderna sitter.

Men så i och med olyckan gick jag ner 5 kg.
"Kul" kan nån kanske tänka... och visst, jag förstår tanken men NEJ - det är inte alls kul!

Nu när jag så smått börjar överge mina mjukisbrallor för att ta på mig jeans igen inser jag att alla mina kläder (framför allt byxorna) bara hänger. Kläderna sitter inte alls snyggt och jag känner mig som en utsläppt intern som inte har några kläder som passar *flinar*

Så klart är 5 kilo mycket och jag inser att det märks på kläderna... men jag ville ju faktiskt inte tappa de här kilona. Detta är första gången i mitt liv som jag längtar efter att gå UPP i vikt. He he... det känns helt galet, men så är det! Och jag har stor tillförsikt att jag kommer att gå upp några kilo så småningom... men så länge jag äter så lite som jag gör nu så får vi se hur långt tid det kommer att ta.

Jag inser att det är väldsliga saker... men dock! Det är en del av bearbetningsprocessen som - i-landsproblematik eller ej - påverkar mig där jag just nu står i livet. Längtar efter att äta ordentligt... att kunna stoppa i mig lite extra bara för att det är gott... Antar att det kommer med tiden...

Nog om detta!
He he...
Det känns lite smått fåfängt att skriva detta inlägg men faktum kvarstår:

JAG HAR INGA BRALLOR SOM SITTER OKEJ
*flinar*
Nu blev jag i alla fall på lite bättre humör.
Ibland är det bra med ilska.
Ibland är just nu!
; )

Kram från Mia, ju!

Less

Läget just i denna stund är att jag känner mig less.
Jag är less på att vara sjuk, att inte kunna äta ordentligt och att känna att kroppen inte orkar och kan...
Att vara på benen efter det jag varit med om tar visst längre tid än jag trodde.
Trist! ...och tålamodskrävande!

Jo, visst blir det långsamt bättre... jo, visst funkar det lite bättre att äta varje dag...
jo, visst ser jag framstegen som sker där jag orkar lite, lite mer långsamt men säkert.
Jo, visst kan jag se livet från den ljusa sidan men just nu känner jag att jag inte vill.
Just nu vill jag bara gnälla av mig så då gör jag det!

Vidare känner jag förväntningar både från mig själv och andra att jag ska vara kry, att jag ska vara bättre.
I all välmening givetvis... men när det då inte är så att jag faktiskt känner mig särskilt kry eller kanske inte så mycket bättre... vad säger man då när folk frågar hur det är?!

Grrr.... nä minsann. Just nu tycker jag faktsiskt att det är rätt bra trist och antagligen är det så att jag behöver denna stund i självömkan och frustration för att skriva av mig och därefter gå vidare.

Det är också så att sakta men säkert börjar det som hänt komma ikapp mig.
Jag börjar förstå vilken nedrans otur jag faktiskt har haft och hur jäkla trist det som hänt faktiskt är.
För det är faktiskt trist. Totalt meningslöst. (jo, jag vet att man lär sig av allt man är med om... men en olycka känns ändå meningslös minsann) Bearbetningen av olyckan är i full gång... men även den tar tid! Allt tar tid verkar det som...

Hrm... det var skönt att skriva av sig.

Slutligen vill jag citera en god man som jag träffade igår.
Jag sa att jag tyckte att det tog för långt tid att bli frisk... att det gick för långsamt.
Då sa Philip (tufft men ögonöppnande):

- Ja... kirurgerna har för två veckor sen öppnat upp dig genom att skära i dig, avlägsnat en kroppsdel och därefter sytt ihop dig igen med ett 20 cm långt stygn på magen... och du tycker att du ska vara pigg och kry nu...

Jag fick mig en tankeställare minsann.
Kanske är det så att det jag varit med om är allvarligare än vad jag vill förstå.
Jag är glad att Philip på ett tufft men kärleksfullt sätt hjälper mig att se verkligheten som den faktiskt ser ut! För denna upplevelsen kommer att ta tid att bearbeta och läka... både fysiskt men även mentalt.
So be it!

Carpe diem!

Klokord

En liten påminnelse är det minsann dags för här på bloggen.
Jag har citerat detta tidigare... men som sagt - en påminnelse:


It´s not having what you want,
it´s wanting what you have!


Livet är inte sen.
Livet är inte då.
Det är här och nu.
När vi lever endast i framtiden, tänker på vad vi saknar och det vi kanske en gång kan få... lever vi då verkligen?
När vi grubblar på det som varit, går tillbaka i dåtid.. lever vi då verkligen?
Och om vi inte uppskattar det som är just nu... lever vi då verkligen?!

Sånt här funderar jag på en dag som denna.
Må väl vetja och carpe diem!

Go Samantha!

Igår var jag iväg en sväng på kvällen.
Kände att det var dags att göra något och få lite miljöombyte.
Så... det bar iväg på bio. Sex and the city-filmen.
*ler*


bild: http://bloggbilder.aftonbladet.se/images/10286/img_482b01234e133.jpg


Skrattade så jag fick ont i magen.
Samantha är ju bara sååå kul... he he...
Filmmässigt är det en okej rulle men karatärmässigt är de riktigt kul, tycker jag!
Gött att se dessa komletterande karaktärer som hittar på en massa galna grejer.

Skönt att komma iväg en sväng och bli serverad en upplevelse!
Betyg på upplevelsen: 5 av 5
(eftersom jag gillar serien)
Betyg på filmen som film betraktat: 3 av 5

Några killar var på föreställningen... typ ett 10-tal i en övrigt fullsatt biosalong. He he...

En spännande iakttagelse var hur otroligt uppklädd publiken var.
Jag har tidigare aldrig varit på bio där publiken (tjejerna/kvinnorna) ser ut som de ska ha en helkväll på krogen.
Kort, korta kjolar och högklackat var nästintill obligatoriskt ; )
Lite fnissig blev jag allt...
alla vill visst vara som tjejerna på bioduken...
hi hi...


Fredag förmiddag

Har precis fått i mig lite frukost och innan duschen mellanlandar jag här vid datorn.
Sov mååånga timmar i natt.
Blev allt lite chockad när jag vaknade och såg att klockan var närmre halv 10.
Gick ju och la mig redan 22.30 igår kväll.
Men jag antar att jag behövde det...  sova ut ordentligt... låta kroppen läka.

Nån helgkänsla har inte infunnit sig ännu...
kanske beroende på att jag är sjukskriven och de flesta dagarna ser ganska snarlika ut.
Fast igår var jag iväg på en go sak.  *ler*
Mer om det senare!

Nu: duscha

Njut av dagen vetja
hälsar Mia, ju!

Syster

Jag har världens sötaste syster.
Och hon har världens mest omtänksamma vänner.
Idag kom det ett paket med ett härligt innehåll och tillhörande kort, varpå det stod:

Hej!
Det har kommit till vår kännedom att du förlorat en tröja. Som lite plåster på såren efter din otäcka olycka och sjukhusvistelse tycker vi därför att du ska ha den här : ) Många kramar från M (syrran) och hennes vänner.

I paketet låg ett fint linne. När jag opererades klipptes min tröja av. Inget att säga om det... var det vad som behövdes så be it. Men jag gillade tröjan... ; ) Jag hade hur som helst nämnt detta med tröjan för syrran, som hade nämnt det för sina vänner. Och dessa varma människor, som jag aldrig träffat, har alltså lagt ihop till ett finfint linne till mig...
Vilken grej, va?!
He he...

Lite bilder kommer här... ganska dåliga bilder eftersom jag tagit dem själv, i spegeln bland annat... men dock:




Tagen på allvar

Angående blogginlägget jag skrev i går... 
där jag morrade över sjukvården
vill jag passa på att uppdaterar läget:

Ringde vårdcentralen idag.
Beskrev läget för dem.
Inga konstigheter - en bokad tid hos läkare under dagen idag.
Självklart att en läkare skulle kolla så att det inte är nån fara.
Jag gapade...

Hrm... det är rätt konstigt alltihop men nu orkar jag inte tänka mer på det...
det finns roligare saker som kan surra runt i skallen, tycker jag!
*ler*

Bloggen ajour

För några veckor sen, innan olyckan, bloggade jag "som vanligt" ett eller ett par inlägg per dag. Under tiden som jag låg på sjukhuset bloggade jag - av naturliga skäl - inte alls.

Otrooligt hur snabbt en blogg blir inaktuell... Innan olyckan hade jag i snitt mellan 30 och 40 unika läsare per dag och nu ligger det strax kring 10.

Jag tror att det var
Magnus Uggla som, när han bloggade som mest, sa/skrev att för att hålla en blogg ajour gäller det att göra åtminstone... minns inte riktigt... men typ 5-6 inlägg per dag. "Hjälp" säger jag...

Bloggmässigt är jag en "periodare" och har alltid varit. Under vissa perioder skriver jag mycket och under andra nästan ingenting alls. Jag skriver för min egen skull, men tycker självklart att det är kul med läsare och kommentarer. Annars hade jag inte lagt upp alla tankar, idéer och upplevelser på nätet.. he he... det gör jag i och för sig inte nu heller... bara en del. Lite integritet vill jag allt ha!

Hur som helst: monstermånga inlägg på daglig basis (typ 5-6 varje dag) kommer det nog aldrig att bli här på min blogg. Och jag är förbenat nöjd med det antal läsare jag har. Sannerligen: ni är toppen! ...*ler*

God natt i bloggvärlden!
//Mia


Vardagskärlek

Var borta hos en härlig liten kvinna nu under kvällen och fikade.
En 80-årig rar liten dam som jag har lärt känna under det senaste året... härligt!
Hon bjöd på mackor och därefter jordgubbar och vi pratade om allt och inget...

När jag kom hem låg det ett fint kort och en stoooor bit cheesecake utanför ytterdörren.
Verkligen fantastiskt hur omtänksamma alla är... *ler*

DET är vardagskärlek definierad!


bild: http://www.odla.nu/artiklar/images/bilder/ros.jpg


Klokord

Det finns olika sätt att se på människor... olika människosyner.
Jag tror att var och en av oss har en specifik människosyn,
vare sig vi är medvetna om den eller ej.

Som pedagog - men också som medmänniska - tror jag på att se ljuset i människan.

Att tro på att människor kan förändras och utvecklas.
Att lita på att människan jag möter har värdefulla erfarenheter och gåvor.
Att faktiskt öppet möta den människa jag möter, fri från fördomar och rädsla
och istället full av förhoppning och tillit.

Appropå detta fick jag ett kort idag, med följande citat:


En stenhög upphör att vara en stenhög i det ögonblick
någon betraktar stenarna och inom sig ser bilden av en katedral.



bild: http://www.bostc.nl/Media/view/10382/stapel%20stenen%20web.jpg


Grrrr... morr!

Är förbannad!
Ringde sjukvårdsupplysningen för att kolla upp varför min mage är så in i bomben uppsvälld efter operationen och varför jag har typ NOLL matlust. På sjukvårdupplysningen sa de att jag skulle vända mig till den avdelning där jag blivit opererad. Och innan vi la på frågade hon också när jag skulle på återbesök efter operationen. "Inget återbesök är planerat" sa jag och kvinnan på sjukvårdsupplysningen tyckte att det lät märkligt indeed.

Okej... sagt och gjort... jag ringde avdelningen där jag blivit opererad. Fick prata med en sjuksköterska som efter en stund ringde tillbaka efter att ha pratat med "min" läkare. Där kunde de minsann inte hjälpa mig, det fanns inga resurser till det. Har man blivit utskriven så har man. Morr... Sjukvården på sina ställen har inga resurser och det är hemskt tycker jag. Ingen tid, inga pengar, inga möjligheter - jag blir förbannad minsann! Fick en hänvisning dock... till akuten. Va?! Akuten?! Det låter ju inte klokt... Angående återbesöket så var det som jag anade... nope, nada, zip, inget återbesök... antar att det är det här med resurserna ännu en gång. Grrrr.... Inga pengar - sämre vård, en enkel ekvation i mina öron. Hur prioriteras skattepengarna egentligen?!

Så... vad återstår då?! Jo att eventuellt åka till akuten om det inte blir bättre. Vilken tröst... morr igen...

Nä, så här kan vi inte ha det. Skärpning!
Grrr....

Så. Nu har jag morrat av mig och det var minsann skönt.
Känner mig dock fortfarande lite orolig... för nån matlust har jag då verkligen inte... och har inte haft de senaste tre veckorna. Och denna svullna mage och så mycket ont i magen är heller inte rimligt. Avvaktar till imorgon så får jag se hur jag gör. Blir det värre så får det väl bli akuten då... Hrm...

Dagens bild

Fick en liten present för ett tag sen.
En liten polkagris minsann...
Vardagskärlek!

Till saken hör att just denna polkagrisen kändes så passande...
ovanligt passande till mig faktiskt!
He he...
*ler*



Är det en pik?!
*flinar*

Frigiven *ler*

Idag har jag blivit utskriven från sjukhuset.
Skönt minsann!
Så numera har jag inte bara permission utan är faktiskt utsläppt... *flinar*
Det känns faktiskt lite som jag blivit frigiven från finkan. Hi hi...

Och sjukskriven har jag också blivit.
Två veckor ytterligare.
Antar att det tar sin lilla tid att piggna på sig efter två operationer.
Känner mig helt okej men mycket tröttare än vanligt. Minsta lilla grej jag gör, typ diskar, lagar mat eller nått annat vardagligt gör att jag går och lägger mig efteråt. Tröttheten tar med all säkerhet lite tid att "läka ut".
Men det får vara så just nu... det är helt okej faktiskt!

Satt och kollade på lite foton för en stund sen.
Fastnade särskilt för en bild från en kväll här på skolan när vi grillade och hade det allmänt mysigt.
Grillning är hur bra som helst.
Längtar tills det är dags nästa gång!


bild: privat

Sagan om ringen triologin

Att kurera sig efter operation går långsamt...
och just nu behöver det därför inte hända så särskilt mycket omkring mig...
mestadelen av tiden är jag ändå trött.

Och detta innebär också möjligheter minsann...
för när jag nu ändå mest ligger i sängen och kurerar mig är det
minsann lika bra att göra nått bra av situationen.
Ligger allt som oftast nedbäddad och kollar jag på Johans färska föllsepresenter:

Sagan om ringen triologin.

Yihaaaa!


bild: http://images.tradera.com/393/61606393_1.jpg


Såg filmerna när de gick på bio, men det är ju ett bra tag sen nu...
framför allt den första, som jag kollar på just nu.
Jag är inte på något sätt överexalterad över "Lord of the rings",
och har aldrig varit, men det är ändå väldigt bra underhållning
med många olika sidor och aspekter.
Det är en väldigt vacker saga!

Dags att förtsätta äventyret!
//Mia


Livet gör sig påmint

Sitter uppe...
Jag gick och la mig för en stund sen, men kunde inte sova...
Inte lönt att sitta upp då så nu landande jag här - framför datorn.

Har ganska många funderingar en afton som denna...
tänkte delge några av dem.

När något händer i livet, som i mitt fall en cykelolycka med tillhörande operationer, förändras perspektivet i livet ganska ordentligt. Självklara saker blir inte lika självklara längre... Det som man inte tänker särskilt ofta på, utan bara tar för givet, gör sig tydligt påmint och blir plötsligt viktigt. Vissa saker förändras bara för en kort period, men jag tror också att några delar blir erfarenheter som kommer att påverka mig livet ut. Här kommer några av de saker som jag har fokus på just nu i skrivandets stund:

Det gäller ta mig tusan att ta vara på livet! Inte livet i stort... utan här och nu! Varje dag! Man vet faktiskt inte vad som händer och faktum är att varje ny morgon man vaknar en gåva full av otroliga möjligheter.

Uttrycket "Ensam är stark" är något av det dummaste jag nånsin hört. Hur kan man bara komma på nått så dumt?! Vi människor klarar oss inte själva, och behöver inte göra det heller... det strider liksom mot naturen. Människor har i alla tider  valt att leva tillsammans och hjälpas åt, bland annat av anledningen att "tillsammans är vi starkare än på egen hand"

Slutligen ett citat som jag läst nånstans:

En enkel människa vågar "klä av" sig och visa upp sin styrka såväl som sin svaghet.



Minus en mjälte

Okej... utlovad uppdatering kommer här och nu:

För 11 dagar sen skulle jag cykla ner till ica i lilla byn där jag bor.
En snabb cykeltur ner för backen för att köpa äpplen.
Det var bara det att jag ramlade med cyklen... rätt ordentligt faktiskt...
Rakt på en refug och med styret i magen. Pang... jag låg där jag låg.
Som tur var finns det fantastiska människor som styr upp saker omkring en när man inte kan själv.
Blev direkt körd till akuten 3 mil bort.
Där togs jag in omedelbart för röntgen och allehanda andra undersökningar.
Efter ett par timmar var diagnosen ställd: brusten mjälte.

Pang - iväg till operation ytterligare många mil bort. Ambulans (ja, jisses vad han körde... ) och direkt in på operationsbordet. Min brustna mjälte tas bort eftersom det inte är ett organ som det är lönt att  "laga".
Så här sitter jag nu en mjälte fattigare... ; )

Skämt o sido... det har varit en utmanande tid... sannerligen.
En prövning!
Tänk, vad värdefullt det är med medmänniskor som kliver in när ens
egna resurser tillfälligt tar slut. Puh... (en suck av tacksamhet!)

Det finns mer att säga om den senaste tiden, men just nu känner jag faktiskt inte att jag pallar.


Bild: privat

Efter 10 dagar på sjukhus är jag nu hemma på permission över midsommarhelgen.
Mycket, mycket skönt!
Super, duper skönt!
Oerhört, fantastiskt skönt! ... *ler*
Det var allt för nu minsann.

Hälsningar från den konvalescenta tjejen!

Ps. Bildkommentar: sjuk men glad!

Permisson

Hoj hoj hallå bloggvärlden!

Det har hänt en del den senaste tiden...
Har varit på sjukhuset 10 dagar och blivit opererad två gånger. Ugh...
Just nu har jag permission över midsommarhelgen. Skönt!
Är inte hemma dock... så detta blogginlägget blir bara en kort uppdatering.

Efter många dagars sjukdom är nu allt under kontroll och jag mår förhållandesvis okej!
Lovar att återkomma senare under dagen med en utförligare rapport!

Tack alla ni som tänkt på mig under denna perioden!
Värdefullt indeed.
*ler*

Kram Mia


Radio

För första gången på allt för länge har jag lyssnat på radio idag.
Det är mysigt tycker jag... att pyssla med lite blandat hemma med radiosorlet i bakgrunden.
Oftast är det P3 som gäller. En skön och underhållande kanal minsann.


bild: http://cintankar.blogspot.com/2007/08/radio.html

Började min dag med en promenad i skogen.
Det är gott med en sån start på dagen...
Därefter en riktigt sen och långsam frukost. Ägg och godgoda mackor... med kaffe.

Efter några ärenden i grannbyn är det nu dags för en sen lunch och
därefter ska jag lägga mig i solen på gräsmattan med några tjejtidningar.
Ha ha!
Ledighet är en riktig braksuccé minsann.
Ha ha!

Sommarlov

Tjohooooooooooo.
Sommarlov har jag nu. En hel vecka faktiskt...
Det är grymt... hur skönt som helst faktiskt!

Om en stund ska vi på utflykt.
Det blir stranden, nån fiskrestaurang för en god lunch och sen återstår att se vad som händer...
Mysigt! Det gäller att passa på att njuta av ledigheten. Inga direkta problem ; )

Pappa och M är på besök. Kul att få träffa dem och visa dem den fantastiskt vackra omgivningen här i länet!
Och galet varmt är det också... riktigt sommarvarmt!

Tjohoooooooo!

None

Fest på skolan

Idag har det varit partaj på skolan.
Grillning, musikunderhållning, lekar, volleyboll, mingel och allmänt mys.
Kul  har det varit... och riktigt go stämning!

Med tanke på att jag snart har varit igång i 12 timmar med partajande och tillhörande förberedelser känns det klockrent att gå "på nann" nu ( = sova). Skolavslutning i morgon... och jag har fått hedersuppdraget att var en av 4 som ska hissa flaggorna här på skolan på morgonen innan avslutningen i kyrkan...he he... vilken betungande uppgift... flagghissare...*flinar*

Det har varit mycket musikunderhållning idag. Blandade band med allt ifrån halvakustiskt till metal. Kul!
Själv var jag med och sjöng i ett band och vi körde följande låtar:

* Song 2 (Blur)
* Master Blaster (Stevie Wonder)
* Zwampen (Electric banana band)
* I´m Yours (Jason Mraz)
* Love song (Sarah Bareilles)
* Soak up the sun (Sheryl Crowe)

En rätt schysst låtlista tycker jag... go´a låtar indeed!

Nu är det dags för kudden.
God natt önskar Mia, ju!


Nostalgi

Inte så konstigt att man blev som man är... *flinar*
Med tanke på vilka barnprogram jag är uppvuxen med...
En del var så klart bättre än annat.
Detta är sannerligen "annat":





Det intressant är att jag minns detta program som JÄTTEbra - en riktig succé.
Tänk vad minnet kan luras... *ler*
Jisses!

Dagens ord

Ordet idag är ett riktigt stort ord...
Något som jag tror kan se olika beroende på sammanhanget.
Ordet är stort... men kanske är ordet också litet...
Dagens ord är, för att komma till saken:


Kärlek



Om man, som jag brukar göra,
leker lite med ordet och delar det i två delar blir det:

Kär    lek


Nu börjar det bli intressant, tycker jag.
Jag tror att lekfullhet är en av några tolkningsnycklar för detta
ord.

Jag är ju alltså en verklig ordvrängare indeed!
And I like it!

Ut och lek vetja!


bilden i bloggen kommer från: http://adultcardiac.stanford.edu/images/heart.jpg


På önskelistan

Det finns ett gött instrument, som helt klart står på min önskelista inför framtiden.
Ett slagverksinstrument som låter typ som en blandning mellan percussion och ett helt trumset. Som dessutom är tämligen enkelt att ta med sig och schysst att lira på. Instrumentet heter Cajon och är vanligt förekommande i latinamerika. Så här kan det låta och se ut:




Mer intresserad?
Kolla denna länken:
cajon

Dagens ordspråk

Om du tänker för länge på nästa steg,
kommer du att tillbringa ditt liv stående på ett ben.

Kloka ord!
Ibland är jag övertygad om att man måste ta lite risker här i livet...
Och om allting ska planeras blir det ganska trist att leva...
För stå still på ett ben allt för länge vill i alla fall inte jag!
*ler*

Livet på en folkhögskola någonstans i Sverige

Söndag kväll minsann...
Och sista helgen med alla internatare här på skolan.
Nästa vecka åker alla hem.
Alla utom jag... för jag ska bo kvar och jobba här i sommar... och vara lite ledig också minsann.
Men jag ska hur som helst bo kvar fram tills sista juli.
Det kommer vara en hel del andra folk här, men inte de som har gått här under året.

Det är så klart blandade känslor nu när en period i livet börjar ta slut.
Men eftersom jag har en hel del att se fram emot känns det verkligen okej med ett avslut.
Det är ju så... det har jag ju lärt mig... att det mesta som är roligt tar slut förr eller senare.

Idag var jag och kollade på en lägenhet inför hösten.
Yes indeed - det var riktigt bra så nu har jag kontrakt från och med första augusti. Gött!
Mycket spännande som händer. Och så smått börjar det bli lugnare och lugnare omkring mig.
Allt "fix-och-trix" börjar så smått bli ordnat...
Att ha jobb, bostad och annat sånt praktiskt fixat känns väldigt skönt... för även om jag har stor tillit till att saker och ting ordnar sig så är det värdefullt  när det väl är ordnat. En vetskap att jag inte behöver tänka mer på det... skönt!

Denna dag har jag också varit vid havet. Högsommarvärme och massor med folk på stranden.
Ganska varmt i vattnet och riktig semesterfeeling minsann. *ler*
Det är bland det bästa jag vet... att ligga på en sandstrand och "bara vara".

Sista veckan i skolan it is.
Ha en fin vecka vetja
//Mia