Otålighet - något bra!
Fredag kväll... och jag sitter här och funderar.
Funderar på hur fort jag allt som oftast tröttnar på saker.
Jag har alltid haft en tendens att snabbt bli otålig, att snabbt tröttna på saker och ting... i alla möjliga sammanhang.
Har oftast sett det som en nackdel men just nu när jag sitter här och fredagsfilosoferar ser jag det som en fördel faktiskt...
... för i det här fallet är det mig själv jag är trött på! (och det är väl tur att det inte pågår allt för länge)
Är trött på gamla tankar som kör runt i skallen...
... trött på att hamna i "höga-krav"-fällan... att vara "duktig"...
...trött på att tro en massa saker som egentligen bara finns i mitt huvud...
...trött på att faktiskt vara trött... (i och med nya jobbet)
och trött på en del annat också... annat som jag är för trött på för att skriva det här ; )
Ja... det är hur som helst tur att jag tröttnar fort,
för det innebär att jag slipper alla konstigheter för när jag blir tillräckligt trött lägger jag helt enkelt ner.
Enough is enough... och det är NU!
Blir du nånsin trött på dig själv?
Otålighet är facktiskt något häftigt i sig självt, det kommer att hända något av det antingen kreativt eller....ha, ha kunskap hette de nog.
Fin blogg föresten. He de gott och gå ut och njut av utsikten.Kramizar Smurfan
Det där är en träningssak att bli av med de där grejerna du är trött på. Som att vara duktig, jag tror jag börjar bli bättre på det eftersom jag ofta är oförstående inför andras tankar om dem själva. Att jag blir den som tänker "men så kan du ju inte tänka, vad spelar det där för roll".
Mmm... det är ju lätt när det gäller andra. Men vissa stunder är det inte lätt för egen del. Just igår när jag skrev inlägget var en sådan stund. Tur att inget är konstant!